Springa i motvind

Det har varit lite tyst från mig ett tag. Semestern har bidragit, men det har hänt en del saker ändå i kulisserna. Till exempel har mitt eget företag Öppna Vidder förlag tagit sina första skälvande andetag! Och det skälver. För företagandet är, ska jag vara ärlig, som att springa i motvind för mig.

 

När jag sprang i Hammarbybacken med några av mina härliga vänner från träningen i fredags föll jag in i ett av de mantran jag har när det blir riktigt jäkla tungt. När man vet att musklerna har kraft att ta sig upp, men vägen dit är å så slitig. Man måste helt enkelt inse att smärtan kommer hänga med ända tills man når toppen. Då brukar jag tänka att jag bara ska “tugga på”. Inte försöka mig på en tempoökning som bränner ut allt, men inte heller börja gå eller stanna helt. Det skulle vara skönt, men den långvariga nyttan och framför allt nöjdhetskänslan uteblir. Min tanke är att det enträgna och sega vinner i längden, för nästa gång är jag något starkare och kan öka tempot lite mer.

  Här tuggar jag på i Ottsjö också 🙂

Det här “tugga på” avspeglar sig på företagandet och det finns ju vissa fördelar med tålamod, men som egen företagare måste du ju stå på dig och synas, inte gömma dig i kulisserna. Riktiga entreprenörer tror på sig själva (det är vad jag tror iaf). De ställer sig längst fram och kräver uppmärksamhet. Och det är här jag har det megasvårt. Jag jobbar hela tiden i motvind mot mig själv. Fantastiska dagar är när jag kan se mig själv i spegeln och bara vara nöjd med mig själv och det jag åstadkommit. Det är ett fåtal sådana dagar som infaller på ett år. Här känner nog många av er igen er som ständigt hör en röst i huvudet som tycker att man hela tiden kan göra saker och ting liiiite bättre. Som menar att man borde gjort mer innan man unnar sig själv en timme till något som inte är jobb. Vad skönt det vore om den där rösten lite oftare kunde säga att man är grym! För då kanske jag skulle ha stannat upp och firat att jag faktiskt skrivit en till bok till istället för att redan var hundra steg framåt i processen 😉

 Läsa ur Bränt Land för vänner uppe på fjället, en av sommarens absoluta höjdpunkter! Foto av Fenja Heijkenskjöld.

 

Så vad vill jag med det här rantandet kan man ju fråga sig? Jo framför allt visa att alla som har eget företag är olika. Jag önskar att man oftare får se mer av slitet som jag vet ligger bakom folks framgångar, men som inte syns i slutändan. Sen återstår det ju att se om den här sortens företagande, att “tugga på”, lönar sig i längden. Oavsett hur det blir så är det en sådan person jag är och man ska satsa på det man är bra på har jag hört. Seghet är en av mina bättre egenskaper. Och om mitt skrivande är det jag lever för, det jag går upp för på morgnarna, det som läsarna menar berör, inspirerar och ger dem spänning i vardagen, får man ta att man måste kämpa i motvind mot sig själv. Jag tänker att det är värt det! 🙂

Öppenhet – För att jag vill skriva moderna texter (även om de till exempel utspelar sig i en medeltidsliknande fantasyvärld) om människor och deras personligheter, med ambitionen att göra mig fri från gamla föreställningar om kön, sexuell läggning, ursprung, ålder, ondska/godhet och så vidare. Ett synsätt som undviker ytterligheter och fokuserar på gråzonerna där emellan.

Vidder – För berättelser som sveper iväg läsaren till andra världar. Verklighetsflykt och storslagna historier. Resor och utforskande på olika fysiska platser, men lika mycket i karaktärernas inre världar, i deras psyke.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *