Vakna till liv igen!

Om ni är som jag, känner ni er också pånyttfödda varje vår? Livet bjuder ju på uppvaknanden av olika slag och efter vintern upplever jag alltid ett sådant. De senaste två åren har den här känslan av att vakna till, öppna ögonen och skaka bort en mental sömn varit tydligare än någonsin och inte bara för att varje vinter känns tyngre att ta sig igenom. Efter förra vintern handlade det om att stå på egna ben. Den här vintern att dra igång en satsning på mig själv, trots att orken på vissa plan legat i botten.

Otroligt snygga omslaget till Spår av Drakarnas fjäll av Andreas Raninger!

 

Som ni säkert förstått från tidigare inlägg är regelbunden träning mitt allra viktigaste redskap för att handskas med min mentala hälsa och när den inte flyter på så rubbas drivet framåt. Att jag då mitt i slutskedet av arbetet med min andra bok hamnade i en träningssvacka hjälpte inte direkt till i processen. Året började med en halsfluss och antagligen till följd av penicillinet drog jag sedan på mig all möjligt skit i kroppen, bland annat upprepade förkylningar. Så jag blev frisk, typ, gick tillbaka till träningen, hämtade upp formen något, innan jag blev sjuk igen och så pågick det. Fram och tillbaka. Tre penicillinkurer och lite andra behandlingar senare ger i alla fall värmen och solen lite uppmuntran, hehe. Och jag är otroligt tacksam för all uppmuntran jag fått av alla vänner runtomkring och även de boostar till självförtroendet jag fått av andra bekantskaper!

 

Jag kan villigt erkänna att jag tycker mycket av det jag håller på med när det gäller egenutgivning är svårt. Men nu, trots allt, ligger alla färdiga pdf:er hos tryckeriet och ansökan om eget företag är inskickad till slut! Flera månader senare än jag trott, men jag har inte velat tumma på kvaliteten för att få det gjort snabbt. I maj kommer Spår av Drakarnas fjäll äntligen ut! Perfekt läsning i den efterlängtade solen!

Man kan säkert erövra världen från balkongen också tänker jag 😉

Så oavsett om ni vaknar till liv efter vintern med mer i bagaget än att ”bara” ta sig upp ur den här mörka hålan vi tvingas ner i varje år, så är ljuset och värmen så otroligt välkommet! De uppvaknanden vi utsätts för i livet för inte alltid med sig glädje, de kan innebära uppbrott, sorg och besvikelse, men i slutändan många gånger också en tillfredsställande känsla av att man utvecklats som människa. Och jag övar varje dag på att inte vara så hård mot mig själv och hela tiden återkomma till pudelns kärna: att skrivandet är min grund, mitt livselexir och en av de största kärlekarna i livet!

 

Så nu är det dags att kliva ur idet och vakna till igen!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *